Finn fyra fel
Nu är det gjort, Caravellen är synad i sömmarna. Strax efter klockan sju i morse rullade vi in på bilbesiktningen i Vinsta. Ett stenkast ifrån Fredriks och min forna lya i Hässelbys hoods.
Väl inne i hallen möttes vi av good coop, bad coop. Vi fick bad coop, bilen i andra filen fick good coop. Medan good coop myste med snubben i andra filen till den milda grad att de snudd på började byta bokmärken och sova sked tillsammans hade jag och Fredrik lite svårare att bygga broar med vår besiktningsman.
Han var inte elak eller otrevlig, det ska sägas. Men han sparade på orden och hade tillsynes sovit lite halvtaskigt. Ungefär som jag. Hans vanligaste fraser var: ”Det var inte bra”, ”Hmm”, ”Jahaja”. Vi hann knappt börja innan första sågningen kom.
– Ska det bara vara tre platser där bak?, frågade besiktningsmannen och menade naturligtvis hur många platser det SKA vara enligt bilens papper.
– Ja, svarar Fredrik och menar naturligtvis hur många platser vi VILL att det ska vara där bak.
Besiktningsmannen blev inte övertygad utan går och knappar lite på datorn.
– Det ska ju vara sex platser där bak, säger han bestämt när han återvänder från datorn.
– Eh, ja, alltså, vi tänkte bygga ett bord där, svarar Fredrik och förklarar missförståndet.
– Hmm... jahaja, men det ska vara sex säten när bilen besiktas. Det var inte bra, svarar bad coop.
Därefter knackar, vrider och vänder bad coop på Caravellens enligt protokollets alla punkter. Jag och Fredrik står bredvid med mössorna i hand och rycker till vid minsta grymtning från magistern. Då och då interagerade han med Fredrik.
– Lyset måste korrigeras.
– Bromsen ligger i.
– Den här skylten måste ni sätta fast.
Efter vad som kändes som en evighet kom så den skriftliga domen. Fyra fel. Sätena med tillhörande bilbälten måste sättas tillbaka, ena framlyset måste riktas upp en smula, främre registreringsskylten saknar en skruv och handbromsen måste trimmas en skvätt. Ingen katastrof. Planen är att Fredrik fixar biffen redan i dag och får Caravellen ombesiktigad redan i eftermiddag.
Själv ska jag jobba. Och hålla tummarna. Det är vad jag gör bäst.
Fläktremmen ska spännas också by the way. Som det är nu låter det som att en gris har allvarliga smärtor så fort Caravellen gör en sväng.
