Det goda livet
Vissa kallar det tillfälligheter, andra vill tro att det är ödet. Oavsett vilket vad det just de komponenterna, var för sig eller både och, som förgyllde våra två sista dagar i San Fran.
En solig sommardag vid beachvolleybollplanerna i Rålambshovsparken i Stockholm träffade Fredrik, jag, Ludde och Ævar den amerikanska a-pairflickan Ashley. Kontakten knöts och ett halvår senare strålade vi samman i Napa, en timme nordöst om San Francisco.
År 2009 reste min kusin Benjamin jorden runt med sina vänner. På resan träffade de bland andra Vito, en tredje generationens vinkännare i Napa Valley. Två år senare tar han med ett annat svenskt gäng och deras amerikanska vän på en tur i Kaliforniens förnäma vinlandskap.
Tillfälligheterna har en förmåga att ofta falla väldigt väl ut.
Torsdagen den 22/12:
Efter att ha strosat runt i Napa med Ashley och ätit gratis tryffel åkte vi ut i vindistriktet. Det var starten på Vito-show och vi njöt av resan. Vito driver ett företag som bland annat ordnar turer i vindistriktet och syr ihop paket med restaurangbesök. Han har studerat vin i elva av sina 29 år och har vinet och kulturen i blodet. Han kallar sig en livsnjutare och finsmakare, två epitet han uppfyller med råge.
Torsdagskvällen innebar två gratis vinprovningar, tillhörande lektion i hur man smakar på vin på rätt sätt och en guidning bland distriktets smultronställen. Det hela rundades av en restaurang ägd av kändiskocken Michael Chiarello som jag, Greger och Ashley fick äran att skaka hand med. Hon grät näst intill av lycka, jag och Greger har ingen aning om vem karl är. Innan vi skiljdes åt bokade vi in en rekorderlig festkväll på fredagen för att fira av oss innan avfärd.
Fredagen den 23/12:
Dagen före dopparedagen inleddes med att beta av turistfällorna Golden Gate Bridge (en röd fin bro, inte mycket mer) och spårvagnarna (går sällan och är fyllda till bredden med turister) samt en läbbigt god sushi. Sedan anslöt Ashley till hotellet innan det var dags för Vito-show igen. När vi hade köpt några sexpack öl kom han med ÅTTA flaskor fint vin.
De första tre-fyra flaskorna drack vi saktfärdigt och eftertänksamt likt de nyfrälsta vinkännare vi är, de övriga flaskorna rann ner lika snabbt som de blaskiga Budweiser-ölen. Efter det är allt lite suddigt. Vi gav oss i alla fall ut i natten och kom hem helskinnade framåt morgonen. Och hade vanvettigt kul däremellan.
Lördagen innebar brunsch tillsammans med våra två nya själsfränder varefter det blev ett tårfyllt farväl innan avfärden till flygplatsen. Kaliforniasagan var slut för den här gången. Med oss hem bar vi på sömnbrist, galet roliga minnen och ångest över att lämna Sunny California...
Men vi kommer bjuda på mer läsning om resan, var så säkra. Ni kommer få ta del av aldrig tidigare publicerade citat och chockerande bilder. The Best of helt enkelt. Håll utkik!
// David
Ashley och fiskargubben tog en tur i vinplantagen.
Johan blev vänskaplig med konsten vid en av vingårdarna i Napa Valley.
Ludvig ville inte vara sämre.
Greger blev hungrig på torsdagen och beställde helt sonika in en hel kyckling till
Vitos stora glädje. Greger fick dock hjälp med att äta upp den av Perra och Fredrik.
Vad passar bättre dagen före dopparedagen än en god kopp kaffe.
Jo, visst är den fin, och röd. Men Golden Gate är lika mycket en turistfälla.
San Fran by night.
På fredagskvällen bjöds det på vinprovning i rum 300 på Hotel Des Arts.
Några glas senare var Ashley, Ludde och övriga deltagare lagom avslappnade.
Greger och Vito fann varandra likt två åtskilda bröder.
12.00 den 24/12 på Bush Street - bara minuter innan det tårdrypande avskedet.
En solig sommardag vid beachvolleybollplanerna i Rålambshovsparken i Stockholm träffade Fredrik, jag, Ludde och Ævar den amerikanska a-pairflickan Ashley. Kontakten knöts och ett halvår senare strålade vi samman i Napa, en timme nordöst om San Francisco.
År 2009 reste min kusin Benjamin jorden runt med sina vänner. På resan träffade de bland andra Vito, en tredje generationens vinkännare i Napa Valley. Två år senare tar han med ett annat svenskt gäng och deras amerikanska vän på en tur i Kaliforniens förnäma vinlandskap.
Tillfälligheterna har en förmåga att ofta falla väldigt väl ut.
Torsdagen den 22/12:
Efter att ha strosat runt i Napa med Ashley och ätit gratis tryffel åkte vi ut i vindistriktet. Det var starten på Vito-show och vi njöt av resan. Vito driver ett företag som bland annat ordnar turer i vindistriktet och syr ihop paket med restaurangbesök. Han har studerat vin i elva av sina 29 år och har vinet och kulturen i blodet. Han kallar sig en livsnjutare och finsmakare, två epitet han uppfyller med råge.
Torsdagskvällen innebar två gratis vinprovningar, tillhörande lektion i hur man smakar på vin på rätt sätt och en guidning bland distriktets smultronställen. Det hela rundades av en restaurang ägd av kändiskocken Michael Chiarello som jag, Greger och Ashley fick äran att skaka hand med. Hon grät näst intill av lycka, jag och Greger har ingen aning om vem karl är. Innan vi skiljdes åt bokade vi in en rekorderlig festkväll på fredagen för att fira av oss innan avfärd.
Fredagen den 23/12:
Dagen före dopparedagen inleddes med att beta av turistfällorna Golden Gate Bridge (en röd fin bro, inte mycket mer) och spårvagnarna (går sällan och är fyllda till bredden med turister) samt en läbbigt god sushi. Sedan anslöt Ashley till hotellet innan det var dags för Vito-show igen. När vi hade köpt några sexpack öl kom han med ÅTTA flaskor fint vin.
De första tre-fyra flaskorna drack vi saktfärdigt och eftertänksamt likt de nyfrälsta vinkännare vi är, de övriga flaskorna rann ner lika snabbt som de blaskiga Budweiser-ölen. Efter det är allt lite suddigt. Vi gav oss i alla fall ut i natten och kom hem helskinnade framåt morgonen. Och hade vanvettigt kul däremellan.
Lördagen innebar brunsch tillsammans med våra två nya själsfränder varefter det blev ett tårfyllt farväl innan avfärden till flygplatsen. Kaliforniasagan var slut för den här gången. Med oss hem bar vi på sömnbrist, galet roliga minnen och ångest över att lämna Sunny California...
Men vi kommer bjuda på mer läsning om resan, var så säkra. Ni kommer få ta del av aldrig tidigare publicerade citat och chockerande bilder. The Best of helt enkelt. Håll utkik!
// David
Ashley och fiskargubben tog en tur i vinplantagen.
Johan blev vänskaplig med konsten vid en av vingårdarna i Napa Valley.
Ludvig ville inte vara sämre.
Greger blev hungrig på torsdagen och beställde helt sonika in en hel kyckling till
Vitos stora glädje. Greger fick dock hjälp med att äta upp den av Perra och Fredrik.
Vad passar bättre dagen före dopparedagen än en god kopp kaffe.
Jo, visst är den fin, och röd. Men Golden Gate är lika mycket en turistfälla.
San Fran by night.
På fredagskvällen bjöds det på vinprovning i rum 300 på Hotel Des Arts.
Några glas senare var Ashley, Ludde och övriga deltagare lagom avslappnade.
Greger och Vito fann varandra likt två åtskilda bröder.
12.00 den 24/12 på Bush Street - bara minuter innan det tårdrypande avskedet.
Trackback
