Viva Las Vegas!

Det var fredagen den 16 december och dags att göra skaran komplett. Dags att åka till Las Vegas. Dags att möta upp Ludde. Dags att kliva in i öknens bubbla och hoppas på att komma ut helskinnad på andra sidan.

El Cajon 0800 AM. Efter äggmackor och mjölk rullade vi. Slank in på Best Buy och införskaffade GoPro-attiraljer, köpte DVD-filmer värdiga en roadtrip (ex Dum Dummare). Paul, Johan och Perra överdoserade frityr på KFC och en kundvagn fylldes till bredden med bra-att-ha-saker inför en helg i Las Vegas.

"That's a party I would wanna join. Be safe and don't take any pills guys. Your gonna have a great time, the weekend before Christmas is crazy there" - sa det medelålders butiksbiträdet exalterat när hon fick syn på vår fullastade kundvagn och fick reda påvår destination.

Med Perra vid ratten lade vi county efter county bakom oss. Snart tornade San Jacinto Mountains upp sig likt en dekor längs den till synes oändliga motorvägen. Obemärkt byttes den första bergskedjan ut av San Bernardino och San Gabriel Mountains innan vi äntrade The Mojave Desert som breder ut sig som ett ångande täcke över bergstopparna fram till horisonten.

Strax innan klockan fyra lämnade vi Kalifornien och körde över gränsen till Nevada efter att ha passerat de episka hålorna Ghost Town, Zzyzx och Ivanpah. Vi hade även hunnit med obligatorisk off-road-sväng med fräcka sladdar och mäktiga sandmoln.

Klockan var halv fem när vi rullade in genom den glittrande ridån till Las Vegas. Jag kan göra ett tappert försök att beskriva hur dobbeloasen i Nevadas öken ser ut. Men det är näst intill ett omöjligt uppdrag att med ord måla upp galenskapen. Det är en nöjespark för vuxna med extra allt utan gränser och sans. Från rännstenen till taknockarna blinkar lockelsernas lampor och på gatorna trängs syndarna med gycklarna och lyckosökarna. Där står Eiffeltornet, Frihetsgudinnan, slott och bergochdalbanor längs huvudgatan - The Strip. Där bröstar de mytomspunna kasinona Caesars Palace, MGM Grand och Bellagio upp sig och lockar in nya offer i sina nät samtidigt som de tömmer de redan snärjda drömmarnas sparkonton.

Vi tog in på vårt hotell, Bills Gambling's Hall, granne med Caesars Palace och växlade upp inför en natt i det surrealistiska virrvarret. Strax efter klockan åtta ramlade Ludde in indirekt influgen från Stockholm. Lyckan var total.

När champagnen var slut och modet var på topp gav sig pojkarna ut i natten. Vi vickade på höfterna på en takterass, spelade bort en handfull dollar på Caesars Palace, kikade in Bellagios fontänshow och blev utskällda av en polis. Sedan ramlade vi hem längs The Strip och stupade i säng lagom när solen tog sats för att ge ökenstaden extra sken alltmedan partyhjulet fortsatte rulla fyra våningar ned från våra queen size-sängar. I staden som aldrig sover.

Nu är vi på banan igen. Vi har skakat av oss träkepsen från igår och har nu sett stora delar av Las Vegas. Rättvisan har kommit i fatt Johan i form av en tvärhand hög sheriff i en matbutik. Paul har blivit utskälld av en taxichaufför och laddningen inför en ny dust med discokulan har så sakteliga inletts. Om tre timmar sätter vi oss till bords på den creddiga klubben Tao. Sedan kan, som man säger, allt hända.

See ya on the other side!

Ps. Luddes bagage försvann på flygresan. Han har därför tvingats låna våra kläder. Han är således mer välklädd än någonsin. Ds.


Fredrik fixar frukost i El Cajon.


Tankning och bensträckning på väg till Las Vegas.


On our way.


Kisspaus.


Alla män klär i mustasch.


Mr Truckdriver.


Morgonen efter dagen före.


Frukost i Las Vegas.


Doing Las Vegas.


Encore Beach Club.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0