Kvarteret Kokboken

Det är inte mycket som är bra med McDonalds, men att de i Almelo, Holland har gratis wifi gillas skarpt av två kringflackande svenskar. Vi sitter nu här och unnar oss varsin glass med chockladsås. 

 

När vi lämnade Bremen i går var fast beslutna om en sak: Vi skulle sova lantligt. Efter en natt i centrala Lund och en natt i centrala Lübeck ville vi ha det tyst och lugnt.

 

Strax efter klockan nio på kvällen rullade vi över gränsen till Holland, det efter att ha åkt mil av småvägar genom den tyska landsbygden. Ett otroligt lyft från att åka nedbrytande motorvägar. Tysklands landsbygd är otroligt vacker med tät skog som omsluter vägarna och mysiga små städer med gamla hus och kullerstensgator. 

 

I Holland fortsatte vi på samma tema. Vi snirklade oss fram på allt mindre vägar för att hitta det där stället som skulle bli vår stillsamma sovplats. Strax innan klockan 22 fann vi den. En lerig skogsväg ledde oss fram till en gräsplätt precis intill ett majsfällt. 

 

Där dukade vi upp med nyinköpta tyska öl, en flaska rött vin, snacks och lite plockmat. Vi hade det sannerligen mysigt och efter en timme fick vi till och med besök. Markägaren hade tydligen fått syn på oss och bussat polisen på oss.

 

En ung man och en något äldre dam knackade på och undrade över vad vi gjorde, hade gjort och skulle göra. Vi hade en kort pratstund, de gav oss dispens för natten och det hela avslutades med att poliserna gav oss tips inför vår fortsatta resa. De tyckte vi skulle skippa den Holländska kusten. Vi gör som de säger och pyser nu ner mot Belgiska kusten. Sedan sätter vi fart mot Frankrike. 

 

Det var allt för nu. Bilder får ni allt vänta lite till på.